web pages

2008-08-26 Tue

du ska inte lyssna på det jag säger, utan på det jag … tänker?

Filed under: jobb / work — pl @ 21:29

Kvinnan “i äldre medelålder, ev. pensionär” önskar information om resväg tur och retur Gullmarsplan-Sigtuna.
Hon vill åka på fredag – jag dubbelcheckar: “Fredagen den 29:e?” – och tidigast vid 15-tiden.

Jag frågar om “Sigtuna busstation” blir ett bra resmål, eller om hon har någon mer specifik adress.
Hon vill till centrum. Jag väljer, efter lite dividerande (kvinnan kopplar inte att “Sigtuna centrum” inte finns som hållplatsalternativ, trots att jag visar henne de valbara alternativen), “Sigtuna busstation”.
Jag får upp några resalternativ, och erbjuder en utskrift av dessa. Hon vill bara ha ett av restidsalternativen utskriven.

Hon vill ha motsvarande för returresan. Hon vill åka “så sent som möjligt”.
Med nattbuss finns det kommunikationsmöjligheter hela natten.
Hon vill att jag skriver ut “allihop”. Jag talar om att jag kan skriva ut fyra av dem (då det uppskattningsvis är vad som går in på en A4-sida).
Efter att ha förmått henne att precisera hemresetidpunkten skriver jag ut även denna, och går och hämtar de båda utskrifterna.

När jag kommer tillbaks med utskrifterna visar jag upp dem, och berättar vilken som är vilken:
“Från Gullmarsplan till Sigtuna, fredagen den 29:e augusti, avresa tidigast 1500.”
…längre än så kommer jag inte, för nu protesterar kvinnan och meddelar att det är fel, att hon sa’ lördag.

Jag säger nå’t i stil med “oj, då blev det visst nå’t missförstånd – då gör jag om dem”, och gör en ny sökning (då det inte är helt ovanligt med annorlunda restider vardagar kontra helger). Jag är (återigen) tydlig med vad jag söker på (för att kunden ska känna sig delaktig (och kunna protestera om något blir fel)): “Lördagen den 30:e augusti, avresa tidigast 1500… “.
Nu meddelar kvinnan att hon vill vara framme senast 1600.
Jag ändrar från “avresa tidigast 1500” till “ankomst senast 1600”.
Får upp några förslag, och skriver ut dem.
Tar fram returresealternativ, väljer “avresa tidigast 2359”, och frågar (återigen) vilka av alternativen hon vill att jag ska skriva ut.
Medan jag fipplat fram returresealternativen har kvinnan fått syn på kunden i luckan bredvid, och utbrustit i ett “Det måste vara mer än 30 år se’n!”. Lagom till att jag ställer min fråga till henne har kunden bredvid expedierats klart, och de två står nu i “gemytligt samspråk, ignorerandes mig” vid min lucka.
Återfår kontakten med kvinnan, och upprepar min fråga.
(Till saken hör att under hela kundkontakten har kvinnan haft problem att höra mig. Jag har haft mikrofonen påslagen hela tiden.)
Nu blir kvinnan irriterad, och säger “det får vara, jag går någon annanstans och frågar”.

 
Jag suckar, hämtar den tredje utskriften och lägger den och de övriga utskrifterna i returpapperslådan, och trycker fram nästa kund.
När jag betjänat nästa klart frågar jag för säkerhets skull om det är svårt att höra mig (för att kolla om det kanske är något fel på mikrofonen/högtalaren) …kunden försäkrar mig om att hon hör mig alldeles utmärkt – både nu och då hon stod och väntade ett par meter bort…

Senare bekräftar min kollega att kunden faktiskt sa’ “fredag” först, och att det alltså inte var jag som missuppfattade något…

Advertisements

Leave a Comment »

No comments yet.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Create a free website or blog at WordPress.com.

%d bloggers like this: