web pages

2011-09-12 Mon

Stockholm Pride 2011 – tema: Öppenhet

Filed under: Sthlm|Pride — pl @ 19:51

Började skriva på det här redan under årets Pride-söndag, 7/8, men sedan kom det annat i vägen …


Årets tema var Öppenhet, och ackompanjerades av bortplockade entréavgifter, både för Pride Kungsan (årets version av Pride Park) och för Pride Sergel (aktiviteterna i och kring tidigare års Pride House i Kulturhusets och Stockholms stadsteaters lokaler).

För att snabbt sammanfatta det hela: Vi fick ett Stockholm|Pride som belyste de fortsatta behoven av Pridefiranden även i Sverige.

Ja, vi har en väsensskild situation jämfört med situationen i de baltiska staterna, för att inte tala om Mellanöstern eller Afrika. Vi har det bättre än vissa “väl” valda delar av USA.

Men: Stockholm|Pride är fortfarande något som icke-hbt:are besöker för att “det kan vara kul att titta på” – och som i år dessutom var helt kostnadsfritt. (hbt: homosexuella, bisexuella och transpersoner)

Priset vi fick betala för stillandet av osäkra icke-hbt:ares nyfikenhet, var på bekostnad av den efterlängtade enveckas (av 52) andningspaus för de hbt:are som “till vardags” inte känner sig tillräckligt säkra för att kunna vara just öppna – på sitt arbete, med släktingar, i sin vardag …

Förstå mig rätt:
Jag har ingenting emot att han-och-hon (där han nämns före hon) krampaktigt står och håller varandra i handen, med något (“Vi Är Inte Så’na“) flackande i blicken. (De försöker trots allt förstå.)
Jag har ingenting emot att de olikkönade paren flanerar runt och/eller nyfiket tittar in i utställartälten – eller för den delen deltar, t.ex. i seminarier. (Vad vet jag, det olikkönade paret kan vara en bi-konstellation, eller en TS-konstellation.)

Det jag har svårt för är personerna som inte tänker innan de talar, och som sedan inte tänker efter att de talat. Som dessutom gärna talar högt. Avsiktligt högt. Avsiktligt nedlåtande och avsiktligt högljutt.
Som stirrar utan att ha blicken som försöker förstå. Som stirrar med avsmak (eller för den delen, om det är en olikkönad (ofta man). som stirrar på ett samkönat par (ofta kvinnor), mer eller mindre dreglandes).

 


Jag har läst lösningsåsikter i diverse forum, och med egna och andras förslag i en fantastisk blandning är här en sammanställning av vad jag tror skulle kunna vara en bra lösning:
(Ursäkta det stolpiga uppräknandet, det här är i stort en renskrivning av en kladdlapp.)

Alla besökare måste ha biljett. Priset kan dock variera beroende på när den köpts.

Ett veckoband ger en utanför-Pride-gemenskap även ute på sta’n, som jag saknat under årets Pride.

Festivalveckobiljetter som köps senast april är väldigt billiga, i princip inte mer än tillverkningskostnaden (vilket är anledningen till att de inte finns till reducerat pris (för ungdomar, pensionärer, … ).
100 kr? 200 kr? Det ska vara i en prisklass överkomlig även för arbetslösa respektive studenter (om än med planering).

Festivalveckobiljetter som köps senast juni är även de kraftigt rabatterade.
Inte heller dessa finns prisreducerade, av samma anledning som ovan.
200 kr? 300 kr? 400 kr?

Festivalveckobiljetter köpta därefter, fr.o.m. juli, ligger i samma prisklass som år 2010.
Här finns reducerade priser för ungdomar, pensionärer, … (som tidigare år).

I festivalveckobiljettpriset ingår, utöver festivalveckobandet:
– “DogTag” (kan inte köpas separat)
– programbok (kan köpas separat)
– tillträde till seminarier och föreläsningar (i mån av plats; se dock även nedan om specialföreställningar)
– tillträde till Parken (i mån av plats)
– tillträde till söndagsprogram (i mån av plats)
– diverse rabatter
En angiven del (procentuell?) av kostnaden skänks av Stockholm|Pride till Solidaritetsfonden.

Fr.o.m. juli går det även att köpa festivaldagbiljetter. Även dessa prissätts i stil med tidigare entréavgiftsår.

Seminariebiten ska ha seminariedagbiljetter, och separat seminarieveckobiljett.
Seminarieveckobiljetten ska vara dyrare än senast-april-festivalveckobiljetterna, men max. kosta som senast-juni-festivalveckobiljetterna, och inte kunna köpas förrän fr.o.m. juli, ge samma rabatter och entréer som festivalveckobiljetterna, men inte inkludera entré till Parken.
Att köpa seminarieveckoband samt en festivaldagbiljett ska kosta mindre än festivalveckobandet, men ändå ligga så pass nära varandra i pris att ett besök i Parken gör att det kan övervägas att köpas festivalveckoband-fr.o.m.-juli istället.

Seminarier/Föreställningar som tros bli extremt välbesökta (ex. Tiina Rosenbergs brandtal), eller besökas av personer som utöver det evenemanget inte ska gå på något annat (ex. teaterföreställningar), ska (utöver seminariebiljett/seminarieveckobiljett/festivalveckobiljett) kräva separat platsbiljett, till mycket lågt pris. Detta för att undvika att personer som bara vill se en föreställning köper seminariedagbiljett men sedan ändå inte kommer in på programpunkten. Dessa biljetter släpps samma dag som seminariet/föreställningen är, eller i vart fall som tidigast under festivalveckan.
(t.ex. “allt utan frågestund”)

Festivalveckobiljetten/Seminarieveckobiljetten gäller för en person – därav armbandsmärkningen.
Särskilda festivalarmband för omyndiga personer, p.g.a. alkoholservering i Parken.

 

Arbeta som veckovolontär:
Få festivalveckobiljett, inklusive alla dess förmåner.
Mat och fika under dina arbetspass.
Lär känna fantastiska medvolontärer.
Garanteras inträde till Parken (se nedan).

 

Inga “VIP-biljetter”.
Volontärer har dock alltid Park-“platsgaranti”
– veckovolontärer samtliga dagar oavsett schemaläggning,
– volontärer för enstaka dagar för aktuell dag (ex. paradvolontärer har lördagsplatsgaranti).

 

Speciell upphöjd avsats för rullisar snett framför scenen i Parken, för att kunna se. (Hur lösa assistentfrågan (så de inte skymmer extra för personer som står bakom avsatsen)? Stoltvång?)
Självklart får rullisar se scenen från valfri plats, men upphöjd avsats skulle kunna vara ett alternativ som erbjuds.

Ingen leta-nyckeln för att komma till handikapptoalett – placera den i närheten av nödutgång, d.v.s. där det finns en vakt. Behövs det ändå lås så kan lämpligen den som vaktar nödutgången ha nyckeln (förstod jag rätt fanns nyckeln i år i ett av restaurangtälten).

Möjlighet att kunna ladda elrullstolar.

(brasklapp: Jag har inte den blekaste hur det fungerat hittills – om det fungerat bra eller dåligt. Kanske finns det redan fungerande lösningar?)

 

Ungdomslounge i Parken – här kommer du bara in med festivalarmband för ungdom. Delar av loungen ska vara insynsskyddad.
Placerad så att scenen går att se, antingen direkt, eller via storbildsskärmen.
Lämpliga sponsorer: Brämhults juice? Arla? H&M? IKEA? Stockholms stad/Fryshuset? Hemköp? Ica? Coop? …
Försäljning av smoothies och mackor (både kött- och vegan-alternativ!), i tält placerat så att det är åtkomligt både från ungdomsloungen och “resten av Parken”. Ungdomspriser resp. “vanliga” Parkpriser, beroende på var köparen befinner sig (d.v.s. Parkpris även för ungdom som inte är i Ungdomsloungen).

 

Måndag samt tisdag entréfritt i Parken, som stannar kvar i Kungsträdgården för att ta plats i det offentliga rummet.
Entréfritt för att kunna “bjuda in allmänheten” samt ge smakprov på veckans kommande artister.
Resten av veckan: Entréavgift -> mer “safe space”.

Program enligt årets modell:
måndag – invigningsdag
tisdag – familjedag: t.ex. samarbete med Parkteatern: HBTQ-barnteater (samma föreställning varje dag resten av veckan, dock övriga dagar på andra ställen än i Kungsträdgården)
onsdag – icke-schlager, dock inte nödvändigtvis en upprepning av årets tema
torsdag – schlager
fredag – solidaritetstema
lördag – paradgala
söndag – filmfestival (Kulturhuset?); Parken stängd

Parken är öppen till 23:30 (00:30 på lördagen), sista artisten spelar till 22:30 (23:00 på lördagen). Därefter får den som vill fortsätta roa sig vända sig till de festarrangörer som står till buds.

Kulturhustaket har kvällsaktiviteter.

 

I och med entréavgifterna och “armbandandet” bör det bli lättare att kunna skilja ut omyndiga som försöker köpa / inmundigar alkohol.
Entréavgifterna lär även avskräcka förbisläntrande glåpordskastare från att “bara gå in, för det är ju ändå gratis”.

 
Personer som inte har någon egentlig hbt-anknytning men vill ta del av någon/några specifika programpunkter – t.ex. artistuppträdande i Parken – kan t.ex. köpa festivaldagbiljett på plats, och som motprestation vara med och betala vad det faktiskt kostar.
“Gratis” är kul, men ingenting är gratis på riktigt – någon måste alltid betala, t.ex. sponsorer. Så länge det handlar om sponsorer som nöjer sig med exponering, t.ex. i park samt festivalmedia, är allt ok, men skulle vi hamna i en situation där sponsorn vill ha mer direktbestämmanderätt bör vi dra öronen åt oss. Festivaldagbiljetter bör därför ses som ett bra komplement.

 

Ovanstående är, som tidigare nämnts, förslag och önskemål. Kanhända tillkommer det ytterligare önskemål.
Kommentera gärna!

Advertisements

Leave a Comment »

No comments yet.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Create a free website or blog at WordPress.com.

%d bloggers like this: